Förutom julen är midsommar min absoluta favorithögtid. Nu är ju konkurrensen förvisso inte knivskarp, men ändå.
Nyår är trevlig mest för att den numera innebär riktigt bra mat i åtminstone tre etapper (och förvisso för att min nostalgiska sida tycker om själva bokslutsgrejen). Påsken gillar jag för att mamma alltid bjuder på superbt sillbord samtidigt som jag själv sedan ett par år tillbaka gjort det till en tradition att öppna upp Tjörnarp för säsongen den helgen (med ”öppna upp” menas då en lätt städning inomhus, övernattning och grillade revben från Lillehem).
Övriga högtider kan vi väl lämna därhän.
Det finns förstås inte mycket att ogilla med midsommar. Det är ljust, det är om inte varmt och soligt så i alla fall ljummet. Det blommar i rabatter, på ängar och i vägkanter och grönskan är sådär frodig som endast en gräsallergiker kan tänka sig att muttra något negativt om. Matbordet dignar av sill, sill, sill så långt ögat kan nå och peppriga rädisor, nypotatis som just fått riktig smak (de där första, vattniga stackarna som kommer redan i maj vägrar jag att befatta mig med) och ljummet, nybakat grovt bröd… Åh, vad jag älskar det. Bara smaken av gräddfil med massor av finklippt gräslök kan få mina ögon att tåras.
Denna midsommar firade vi hos en god vän med stuga alldeles vid Ringsjön, med vy direkt mot vattnet från det uterum där vi intog maten skyddade från kalla vindar. Eftersom jag har ett självvalt mellanår när det gäller matlagning och traditioner, hade jag befriat mig själv från den matjessilltårta som annars smakar som en gåva direkt från gudarna och hade heller inte lagt in någon sill eller bakat något bröd. Men en västerbottenpaj snodde jag ihop i Tjörnarpsköket innan avfärd mot Ringsjön och sillen hade inhandlats på Johan P så det var väl inte så mycket att orda om. Barnen paddlade runt i sjön, vi skålade i dillsnaps och Hallands fläder och sjöng sånger som ingen riktigt verkade kunna melodin till. Det var mycket trevligt alltsammans.
När mörkret fallit och magen fyllts på med jordgubbar, kaffe och den sista krusbärslikören från 2010 års Tjörnarpsskörd sjönk vi alla ner i den vedeldade badtunnan där det serverades hallondaiquiris en masse och livets alla väsentligheter avhandlades. Korv med bröd och Jansson och sedan i säng.
Det var faktiskt en så fin dag och kväll att jag till och med glömde bort att dra mitt paradnummer om att vi nu går mot mörkare tider. Inte blev jag myggbiten heller. Så det var en utmärkt midsommar, inte tu tal om den saken.
Postat i:Blåblåvindarochvatten, Högtider, Vänskap
